Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

2:e e tref Kallelsen till Guds rike

 

Predikan andra sön efter tref. Kallelsen till Guds rike.

Du är bjuden på fest!!! Det blir god mat, gott om trevligheter och en oförglömlig tillställning. Välkommen!

Inbjudan landar i ditt knä – och tankarna börjar fara runt… nämen oj, så kul, är verkligen jag bjuden? När och var är det, är jag ledig då, vad ska jag ha på mig, är det maskerad, inte glömma fixa en gåva/blommor till värden, vill jag gå, orkar jag gå, känner jag några fler där på festen, finns det några som är som jag tro, får barnen vara med, hoppas det blir dans… Osv osv osv…

I dagens evangelietext berättar Jesus en liknelse om en fest, och liknelsen gäller då som för oss här idag. Liknelsens huvudperson planerar ställa till en fest. Han bjuder in alla sina vänner och när dagen är kommen sänder han ut ett mass:sms (på den tiden kallades de tjänare och sprang på två ben) för att påminna vännerna om festen. Meddelandena återvänder, ingen tackar nej, men alla – verkligen alla –har olika ursäkter för att de inte kan komma… Inte en enda en av hans inbjudna vänner kommer till festen. Varför?? Jo,

Någon har precis köpt ett hus, en sommarstuga som bara måste kollas upp precis just idag när festen är…. det är ju såå härligt att få köpa nya grejer, nya saker att lägga till på sin ägolista… och nästa lön kommer mer pengar att handla för… vad ska köpas då? En åker kanske….

En annan har precis köpt sig en ny båt, eller var det en bil, eller fem oxar.. hur som helst – det bara måste provköras precis just idag…  Eller så var det en så perfekt dag för att plocka kantareller, så ingen annan kommer före… går inte att vänta… Moder natur är visserligen generös, men man får vara om sig och kring sig i den här världen om man ska få nåt…

En tredje vän har precis gått och gift sig, är helt vindögd av kärlek och förälskelse och kan inte släppa taget om sitt livs stora kärlek och gå på fest… vill inte lämna skatten ensam hemma liksom…

Ursäkta, ursäkta, vi skulle så väldigt gärna vilja komma, men det går bara inte, just idag..…

-         Som om sommarstugan/åkern skulle falla ihop eller byta plats under natten, eller båten /oxarna/kantarellerna inte gå lika bra i morgon när festen är slut…. Och varför inte bara ta med kärestan och dela på en härlig upplevelse!!!!

Festfixaren, värden blir rosenrasande, besviken, sårad; han portar sina vänner för tid och evighet och så blir han lite som Karl-Bertil Jonson på julafton; Han bjuder in alla andra som bor i staden, de som inte hör till de mäktiga, till etablissemanget, de som inte riktigt hänger i samma kretsar/spelar i samma liga, de utstötta, de miserabla, de som alla andra ser ner på, … Alla bjuds de in – och de kommer… trots att de inte känner värden så där värst mycket alls, trots att de kanske inte anser sig ett ”passande” sällskap för värden.. för en fest är ju alltid en fest och oj vilka härliga gåvor, mat och dans…

Festlokalen är fortfarande inte fylld, så festfixaren skickar inbjudningar via sms/sin tjänare – ut på landsbyggden, ut till alla dem som absolut inte är som de sk vännerna, utan hedningar, de som var helt utan räddning, de som alla ansåg att det var kört för, de som ingen i vänskapskretsen skulle vilja ta i med tång… Hela världens mänsklighets alla människor bjöds in. De flesta av dessa kände sig absolut inte värdiga att närvara på denna fest, de har absolut inga festkläder och är långt ifrån presentabelt skick. Somliga kommer direkt från jobben, är svettiga och skitiga, andra har inte bytt kläder på flera månader och luktar förfärligt. Men festfixaren ger sig inte… han säger: Välkommen, välkommen hit, vem du än är, hur du än är.  Och han fortsätter: jag vill att just du och du och du ska dela den här festen med mig; jag vill att du tar emot allt det jag ger denna dag. Jag blir så lycklig om du vill dela den med oss andra här inne, med mig. Välkommen välkommen hit… vem du än är, hur du än är.

När Jesus berättar den här liknelsen är festfixarens vänner de israeliska religiösa ledarna, fariseer och skriftlärda, de som sade sig stå Gud närmast – men de har annat för sig. Så Gud sänder ut sin inbjudan till de andra israelerna och till alla som gärna vill hänga på. Men det finns fortfarande plats: så Gud bjuder in alla andra, vilka de än är, hurdana de än är oavsett kön, ålder, åsikter, yrke, status, läggning, hälsa, klädval. Huvudsaken är att festsalen blir fullsatt och att inget, av allt det som bjuds, blir över.

Idag handlar den här texten också om oss. Inbjudan gäller för den fest där Jesus är festfixare.

På festen bjuder han oss på evigt liv, på oändlig kärlek och en aldrig sinande nåd. Jesus bryr sig inte om vilka vi är eller hur vi är – huvudsaken är att vi vill vara med på festen och ta emot det han ger. Jesus ger oss tillträde till Guds rike.  

Festen är förberedd, inbjudningarna skickade. Kom som du är, det finns plats och alla är inbjudna… Du är kallad, kallade av Jesus Kristus, kallad till fest i Guds rike…

Ta emot inbjudan, ta emot nåden, ta emot evigt liv, ta emot kärleken som aldrig tar slut…

 

Söndagen den 10 juni 2018 kl. 16:15

Predikningar | Permalänk | Kommentarer [0] Kommentera detta inlägg

 

2018 Gott Nytt År

Nytt år och nya möjligheter! Ser fram emot att få upptäcka det och dem...

 

Måndagen den 1 januari 2018 kl. 11:47

Allmänt | Permalänk | Kommentarer [0] Kommentera detta inlägg

 

13:e efter trefaldighet

Dagens tema: Medmänniskan

Allakan-kören från Jönköping deltog.

Jeremia 38:7-13

http://www.bibeln.se/las/2k/jer#q=Jer+38%3A7-13

Romarbrevet 12:16-21

http://www.bibeln.se/las/2k/rom#q=Rom+12%3A16-21

Matteusevangeliet 7:12

http://www.bibeln.se/las/2k/matt#q=Matt+7%3A12

Psaltaren 103:1-6

http://www.bibeln.se/las/2k/ps#q=Ps+103%3A1-6

 

Dagens predikan:

Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger…
En av dessa profeter var Jeremia. Han talade Guds ord till sina medmänniskor, landsmän, judiska systrar och bröder i Israel. Han var en fascinerande typ som levde i en tid när israelerna var övertygade om att de var fullständigt omöjliga att besegra – helt enkelt oövervinnerliga, trots att de hotades till livet av både Babylonier och Egypter. Jeremia var inte helt ok med att Gud ville ha just honom till profet – och att vara Guds profet var inte ett enkelt uppdrag. Jeremia skulle få folket att förstå att de var helt ute och cyklade, de brydde sig inte om samhällets utstötta, förtryckta, de faderlösa och änkorna. Folket hatade honom och prinsarna/stormännen blev rosenrasande på Jeremia och försökte på olika sätt tysta honom. Han slängs ner i en gyttjig brunn, utan vatten och bröd: döden nalkades.
Det som nu händer är intressant. En man, Eved-Melek, som inte var av folket, inte israel, inte jude, som knappast ansågs som en riktig man; eftersom han troligen var eunuck/kastrerad; Eved-Melek från fiendelandet Egypten, riskerade sin trygga anställning vid kungens hov - och förmodligen också sitt eget liv - genom att lämna hovet, gå till porten där Kungen satt för att skipa rättvisa åt folket, och där vädja för Jeremias liv.
Eved-Melek hade mer medmänsklighet och trofasthet än vad många judar hade. Jesus fann ofta mer medmänsklighet och trofasthet hos hedningar än bland sina egna.
Alla som såg och hörde detta berättas förstod att detta var något oerhört och annorlunda. Detta visar på Guds sätt att använda alla människor, ibland också dem vi minst anar, till att utföra hans uppdrag. Alla har ett värde i Guds ögon. Till och med gamla trasor kom till bruk för att skydda Jeremias armhålor när han skulle firas upp ur brunnen. Även sådant som är ratat av människan har ett värde i Guds ögon.
Dagens texter uppmanar oss att bemöta alla lika oavsett deras status, ålder, trosinriktning eller kulturell bakgrund. Gud kan använda alla, dig och mig och vem som helst som är medmänsklig och villig att riskera mycket för att hjälpa sin nästa, sin medmänniska.
Så när vi ställer oss frågan: vem är min medmänniska, vem är min nästa – så bör vi tänka in även de som vi kanske ser som våra fiender/motståndare, de som är fullständigt otänkbara att få hjälp från.
Paulus säger: Håll fred med så många det är möjligt och kommer an på er, och så ger han, åtminstone till mig, en rejäl utmaning:
Är din fiende hungrig och törstig så ge honom mat och dryck. Helt ärligt… detta är inte enkelt…. Åtminstone inte för mig. En människa, eller människor, som vill oss illa fysiskt, psykiskt eller själsligt, som kanske helst skulle vilja se oss dö en plågsam död, eller bli skadad för livet… just den människans törst och hunger, den människans behov, ska vi tillgodose eller t.o.m. som Eved-Melek rädda livet på.
Vem är din fiende/din motståndare?
Jag har, såvitt jag vet, ingen fiende som önskar mig död, men visst finns det människor som inte tycker om mig, som inte tycker om att jag är präst bara för att jag är kvinna, som inte tycker att jag har rätt inställning till invandrare.. och troligtvis är det just dem som jag ska sätta in i detta sammanhang... det är på deras huvuden jag ska samla glödande kol… Men vad betyder det att samla glödande kol på någons huvud?
Kanske innebär det att det goda du gör väcker andra tankar i din fiendes hjärna och hjärta. Kanske innebär ditt goda bemötande att dina kol består i en värme som får ilska, hat, avund eller vad det nu kan vara att tina upp och rinna av personen i fråga.

Men det kan också vara en bild av hur man smälter något så hårt som järn till flytande form genom att inte bara elda under järnet utan också ösa varm glöd över järnet. Genom att hela tiden möta ont med gott, hat med kärlek så blir det till sist möjligt att smälta även den hårdaste attityd, inställning och åsikt. Och är det så att vi inte lyckas, då har vi åtminstone gjort så gott vi kunnat, gått i Jesu Kristi fotspår och provat något annorlunda än hämnden och skitsnackets väg.
När vi möter ondskan i vilken form den än vara må, behöver vi alltså inte bli rädda, vi möter ont med kärleken från Gud
och jag ska erkänna en sak… det här är svårt för mig… när jag möter ondskan i vilken form den än vara må, så hoppas jag att jag inte blir blixtrande arg, hämndlysten och svavelosande, utan istället tänker ett extra varv och möter motståndet med uppriktig kärlek och en vilja att lyssna, ana det bakomliggande och möta behovet som finns där. Gode Gud, tack för att du hjälper mig med detta!!!
En gång klarade jag det och det var sååå skönt, jag kände mig så otroligt glad och när jag satt på bussen hem sjöng jag en sång inom mig, och nu ska ni få höra Allakan-kören sjunga just den….


Du kan aldrig segra, så länge du hatar,

du kan aldrig vinna över ondska med hat.
Endast kärleken segrar, endast kärleken segrar,

endast kärleken segrar över ondska och hat.


Hatet fräter sönder dig och binder dig i ensamhet,

övervinn din bitterhet, med rätta vapenslag.

Räck din hand till försoning.

Sluta tänka tillbaka.

Våga tro på kärleken och du ska segra till sist.


Endast kärleken segrar, endast kärleken segrar,

endast kärleken segrar över ondska och hat.


Älska dem som hatar dig.

Välsigna dem som hånar dig.

Bed för dem som sårar dig och handlar kärlekslöst.

Låt dig aldrig förbittras.

Hatet kväver din glädje.

Lämna allt i Herrens hand och du ska segra till sist.


Endast kärleken segrar, endast kärleken segrar,

endast kärleken segrar över ondska och hat.
 av Charlotte Höglund

https://www.youtube.com/watch?v=TZ527dEIGLk
på engelska visserligen

 

 

 

 

 

 

 

 

Söndagen den 10 september 2017 kl. 14:18

Allmänt | Permalänk | Kommentarer [1] Kommentera detta inlägg

 

11:e efter trefaldighet

Tema: Tro och Liv

Jesaja: 1:10-17

http://www.bibeln.se/las/2k/jes#q=Jes+1%3A1-66%3A24 

Jakobsbrevet 1:22-25

http://www.bibeln.se/las/2k/jak#q=Jak+1%3A22-25 

Matteusevangeliet 23:1-12

http://www.bibeln.se/las/2k/matt#q=Matt+23%3A1-12 

Psaltren 143: 6-10

http://www.bibeln.se/las/2k/ps#q=Ps+143%3A6-10

 

Dagens predikan:

 Det blir en hel del talesätt idag:
Barn gör inte som du säger, barn gör som du gör.
Känner ni igen det? En förälder säger åt sitt barn: gör inte så. Och ändå gör barnet just så.
En förälder säger till sitt barn: du får inte svära åt domaren på fotbollsträningen… barnet hör… men det går liksom inte in, eftersom föräldern svär som en borstbindare åt fotbollsdomaren på tv.
En annan förälder säger till sitt barn: du får inte retas eller prata skit om andra, sedan tittar vi på en film eller ett tv-program typ Paradise Hotel, bläddrar i Hänt Extra eller pratar om vad den galna grannen hållt på med.

Troligen är detta något som mänskligheten brottats med genom alla generationer. Jesus tycks också ha känt till fenomenet: barn gör inte som du säger – de gör som du gör. För när han talar till folket och lärjungarna påtalar han just detta dilemma… Lyssna, lyssna på de kloka skriftlärda och fariseerna – men gör INTE så som de!
Skriftlärda och fariseer var experter på den judiska trons alla lagar, regler och traditioner. När de satte sig på Moses stol (Moses stol var inte en speciell stol eller så, utan ett talesätt: de lärda satte sig ner för att undervisa om vad som står i skrifterna och lagarna) fick de, på samma sätt som en fotbollsdomare, en auktoritet som gjorde att folk lyssnade på dem. De var några att se upp till.

Jag kommer att tänka på ett annat talesätt: Mycket snack och lite verkstad. Precis så var det med de skriftlärda – de pratade och undervisade Guds ord, men påverkades inte nämnvärt själva av allt de sa, de gjorde inget för att hjälpa folket som de undervisade. Det var som att hälla vatten på en gås.

Gamla testamentets bud och regler var många och ibland väldigt svåra att följa, och fariseerna skulle kunna göra en hel del för att underlätta livet för israelerna – men det gjorde de inte:
Istället upphöjde de sig själva, gjorde goda gärningar när de var iakttagna, stod i rampljuset i sina tjusiga kläder, fick många likes och beundrande blickar; inte minst när de såg sig själva i spegeln. Mycket snack och lite verkstad
Det är detta hyckleri som Jesus reagerar mot –han vänder sig bort från de lärda och riktar sig till folket. Till lärjungarna, till israelerna, till oss här inne….

Bli ordets görare inte bara dess hörare…
Vad innebär det?

Dagens bibeltexter i sammanfattas:
Från Jesaja: sluta göra det onda och lär er att göra det goda
Sträva efter rättvisa, stöd den förtryckte. För den faderslöses talan, skaffa änkan rätt.

Från Jakobs brev: Bli ordets görare, så blir du salig/lycklig genom det du gör.
Från Matt: Jesus Kristus är din lärare, din förebild, Gud är din gode, kärleksfulle förälder och vi är alla syskon i Guds familj. Den som är störst ska vara de andras tjänare, den som skryter blir förödmjukad och den som ödmjukar sig ska bli upphöjd.

Vad betyder detta för dig, för mig, för Linus, för oss…
Det innebär att vi alla ingår i Guds familj, vi är syskon med en Fader som verkligen, verkligen vill vara en del och som vill oss väl..

Det innebär att vi behöver påminna oss om vad som är gott. Det innebär att vi läser/hör Guds ord och tar oss en ordentlig funderare kring vad det är vi läser/hör. Då landar ordet i våra hjärtan. Och vad hjärtat är fullt av talar munnen… Tron på Gud ger konsekvenser i våra liv. Tron leder till kärleksfulla handlingar.

Det innebär också att vi inte bör bländas av makt, tjusiga kläder och fagra ord. Tänk efter om det du hör står i samklang med det goda inom dig, med Guds ord.
Tänk efter så att det du säger, också bekräftas av det du gör, av dina handling, av ditt liv.
Så att det inte blir mycket snack och lite verkstad för oss också. Vuxna som säger ett och gör ett annat.

I dina samtal med Gud, i dina böner, så tala om att du är redo att bli ordets görare…

Och vet du… genom att vara redo kommer Guds kärlek lysa genom dig, ut till andra, Guds kraft kommer ge dig kraft.

Troligtvis ska inte någon av oss här inne gå ut och rädda hela världen, upprätta hela mänskligheten eller tala för alla utsatta,
men vi har alla, var och en, något litet att göra… och vi börjar med ett steg i taget, i tro och med Guds kärlek och kraft inom oss.

Ett steg, ett ögonblick, en dag i sänder.
 

 

Söndagen den 10 september 2017 kl. 14:10

Allmänt | Permalänk | Kommentarer [0] Kommentera detta inlägg

 

3e sön e tref. predikan

Förlorad och återfunnen

Jes 66:12-14

1 Petr 5:5-11

Luk 15:11-32

Ps 119:170-176

 

Predikan 3:e söndagen efter trefaldighet:
Åh, det har hänt sååå många gånger att jag känt som den äldre brodern och på ett eller annat sätt gett uttryck för det: det är inte rättvist!!! Det finns så mycket här i världen som inte är rättvist. Varför ska somliga ha allt och andra inget? Varför ska en del kunna frossa medan andra svälter? Varför ska en del leva i fred och frihet medan andra lider under förtryck? Varför ska han som slösat bort allt få en fest?
Och så finns det annat, lite mindre, som också kan upplevas som orättvist: Varför kan andra behärska datorer och internet men inte jag? Varför fick de mycket mer löneförhöjning, presenter, glass, talang än jag? Varför fick han gödkalven och inte jag? Varför???
Jag har många gånger sagt till min dotter att livet inte är rättvist, men efter att ha läst söndagens texter inser jag att jag har fel. Det finns en sak som är rättvis: det finns en gudomlig rättvisa: Jesu död på korset: gäller för dig, för mig och för alla.
Vi människor är alla kallade till Guds eviga härlighet genom Kristus. Vi människor är alla älskade av Gud
Vi är alla välkomna till Gud: oavsett om vi slösat bort vårt liv på en massa strul som inte gjort Gud glad, eller om vi stretat på i våra liv och hållit fast vid vår tro, mer eller mindre glädjefullt.
Vi människor är olika på alla möjliga sätt: vi har olika utseende, olika temperament, olika mått av tålamod, olika inställningar till livet som sådant.
Bröderna i liknelsen är sannerligen olika, och de väljer att leva sina liv på olika sätt. Man skulle kunna säga att en lever i nuet och den andre för framtiden. Eller tala om dem i termer om ordentlig eller slarver… men till syvende och sist är båda Faderns söner, hans avbilder och båda är älskade.
Som Guds avbilder så är vi lika olika. Men vi är fortfarande Guds avbilder. Och den gudomliga rättvisan gäller…
För mig blir den en livboj, en frälsarkrans, en flytväst när jag går ner mig i min mänsklighets djupa vatten, När jag irriterar mig på folk i allmänhet och synnerhet, tycker att allt är orättvist, och när jag börjar fokusera på tokigheter och sätter mig själv på höga hästar iklädd präktighetens vackra trasor…
Livbojar, frälsarkransar och flytvästar är bilder av Jesu Kristi död och uppståndelse, det som räddar mig från att bli bitter, avundsjuk och till ingen nytta för Guds rike.
Dagens texter visar på den gudomliga rättvisan: Guds barn ska bli burna i famnen och gungade på knäet – allt utifrån vad de behöver eller vad som är lämpligt för stunden.
Gud ser till vars och ens behov. Vi behöver också göra det, se till vars och ens behov, i all vår mänsklighet, med alla de begränsningar vi har som människor – men hur ska det gå till??? Vad ska vi göra, för att växa?


Episteltexten ger en hel del goda råd:
Klä er i ödmjukhet mot varandra.
Kasta era bekymmer på Gud
Var orubbliga i tron


Och det är nog lättare sagt än gjort tänker jag… allt det där kräver tålamod, tålamod med andra och mig själv, det kräver kärlek, kärlek till andra och mig själv. Det kräver ödmjukhet: ödmjukhet inför vars och ens livsberättelse. Tänk på det som Björn sjöng nyss, ingen vet allt om vad du och jag gått igenom, ingen mer än Jesus…
Det handlar också om träning: andlig träning, i att älska och ha fördrag med sina medmänniskor. Andlig träning i att lita på att Gud tar hand om våra bekymmer, oroshärdar och lidanden. Andlig träning i att tro att Gud är med genom allt, och ger stöd, styrka, fasthet och ro, och gläds med oss tiden är inne.
Redskapen för denna träning heter Bön, Bibel och Gemenskap/samtal med andra som tränar.
Episteltexten kompletterar rådgivningen med löften, fantastiska löften:
Gud har kallat er till sin eviga härlighet genom Kristus, han sörjer för er och upphöjer er när tiden är inne…
Om ni får lida en kort tid skall Gud upprätta er, stödja er och ge er fasthet.
Båda sönerna i dagens text var kallade, älskade och sörjda för. Den äldre sonen, som kanske var rädd för vad broderns hemkomst skulle få för konsekvenser för hans framtid, fick visshet i att allt som Fadern lovat honom fortfarande var hans. Den yngre sonen fick lida en kort tid, men blev upprättad av sin Far.
Dagens rubrik är förlorad och återfunnen. Det är vår tröst och vår lycka. När vi går vilse i livet – oavsett vad det handlar om, så gäller den gudomliga rättvisan.

Gud tar emot dig med glädje och kärlek

Gud upprättar dig

Du är älskad, efterlängtad och sedd - av Gud...
 

 

Fredagen den 7 juli 2017 kl. 15:31

Predikningar | Permalänk | Kommentarer [0] Kommentera detta inlägg

 

 
nil

 

Kategorier

Allmänt

Betraktelser/reflektioner

HSP

Predikningar

Återbruk

Arkiv

 2018

 2017

 2016

 2015

 2014

Bloggar

Zoomin: Nyheter & feedback

Länkar

Nyligen.se

Flöden

RSS-flödeRSS 2.0

 

.