Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

sön före pingst - betraktelse

Hjälparen kommer

1 kung 19:9-16

Apg 1:12-14

Joh 16:12-15

Ps 33:18-22

Idag ska vi få följa med Elia in i en grotta vid berget Horeb
Jag lider av livlig fantasi, Så när jag läste texten om Elia så var jag snabbt där, tillsammans med Elia i grottan, funderar över hans känslor… och tänker att han nog kände sig ensam och han fruktade för sitt liv.
Gud säger åt Elia att ta plats på berget inför Herren Gud som ska gå fram där. Men Elia tycks bli kvar i grottan, kanske beroende på det kaos som bryter loss där utanför. Vad Elia kan ha tänkt/känt: plötsligt bryter en våldsamt stark storm ut, en storm som klyver berg och krossade klippor – berget och grottan måste ha skakat runt omkring Elia… Därefter kommer ett jordskalv och slutligen eld.
Redan efter stormen hade jag varit vettförskrämd och fruktat Guds väldiga makt, för jag hade absolut trott att Gud var i både storm, jordskalv och eld. En mäktig Gud, som skapat allt och som bevisat sin existens för Elia och Baalsprofeterna, säkert skulle han visa sig i naturens kraftyttringar.
Men Gud var inte i vare sig stormen, jordskalvet eller elden.
Först när Elia hör det stillsamma suset vågar han sig fram; kanske berodde det på att naturen lugnat ner sig, eller känner han Guds närvaro, eller är det så att Elia känner till en hemlighet om Guds närvaro i världen?
Gud finns i det lilla, i ett tyst sus, i varje människas hjärta, här och nu och överallt. Guds hjälpare som han sänder till jorden är inte en stark, vis och snabbtänkt krigare i mänsklig skepnad. Nej, det är Guds egen ande, en ande vi människor inte kan se, inte kan fånga i en ask eller styra dit vi behagar. Gud är inte en rytande storm som krossar berg, inte heller är Gud som en jordbävning som lämnar förödande spår efter sig, eller en eld som bränner bort allt liv och lämnar aska efter sig.
Gud Fader, Guds Ande, hjälparen, kommer i ett stilla sus, som en duva, som en liten eldslåga.
Under livets alla strapatser, när stormar piskar våra liv, jordbävningar får allt att skaka och darra, när vi blir brända av andra människor eller oss själva, då kommer Gud i ett stilla sus som vill ge oss liv, hopp och förtröstan. Mitt i vardagen, i samhällets alla ljudridåer, under reklampausernas hetsiga budskap, finns ett stilla sus som vill tala till dig och mig. Som vill få oss förstå att vi är Guds älskade barn och att Gud har en uppgift för oss var och en.

Dagens text om Elia är ett hopp till alla oss som lever här på jorden idag, ett löfte om nåd och stöd i tuffa tider.
Att gå på Guds uppdrag, att kämpa fram och uppför berget, att vänta ut stormar och till sist få gå på ytterligare ett uppdrag, sänd av Gud själv, var en verklighet för Elia. Och det är en verklighet för dig och mig här idag. Våra livs historier innehåller både det ena och det andra. Men Gud kallar oss att söka honom där han är. Och även om vi kanske tänker att Gud nog borde vara i allt som är stort, starkt och mäktigt så är det inte där vi ska börja söka. Gå in på din kammare och be i det fördolda, så ska din Fader, som är i det fördolda belöna dig.

 

 


 

 

Fredagen den 7 juli 2017 kl. 15:16

Betraktelser/reflektioner | Permalänk | Kommentarer [0] Kommentera detta inlägg

 

Kommentarer

 

Skriv ett meddelande

Namn
(obligatorisk):
URL
(hemsida/blogg):
E-post
(visas ej):
Meddelande:

 

 
nil

 

Kategorier

Allmänt

Betraktelser/reflektioner

HSP

Predikningar

Återbruk

Arkiv

 2018

 2017

 2016

 2015

 2014

Bloggar

Zoomin: Nyheter & feedback

Länkar

Nyligen.se

Flöden

RSS-flödeRSS 2.0

 

.