Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

Predikan Första Advent 2015

Texterna för morgondagens gudstjänst är följande:

Sakarja 9:9-10:
Ropa ut din glädje, dotter Sion, jubla, dotter Jerusalem! Se, din konung kommer till dig. Rättfärdig är han, seger är honom given. I ringhet kommer han, ridande på en åsna, på en ung åsnehingst. Jag skall förinta alla stridsvagnar i Efraim, alla hästar i Jerusalem. Krigets vapen skall förintas. Han skall förkunna fred för folken, och hans välde skall nå från hav till hav, från floden till världens ände.

Uppenbarelseboken 3:20-22:
Skriv till ängeln för församlingen i Laodikeia: ”SE, jag står vid dörren och bultar. Om någon hör min röst och öppnar dörren skall jag gå in till honom och äta med honom och han med mig. Den som segrar skall jag låta sitta hos mig på min tron, liksom jag har segrat och sitter hos min fader på hans tron. Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna!”

Matteusevangeliet 21:1-9:
När Jesus och hans lärjungar närmade sig Jerusalem och kom till Betfage vid Olivberget skickade Jesus iväg två lärjungar och sade till dem: ”Gå bort till byn där framme, så hittar ni genast ett åsnesto som står bundet med ett föl bredvid sig. Ta dem och led hit dem. Om någon säger något skall ni svara: Herren behöver dem, men han skall strax skicka tillbaka dem.” Detta hände för att det som sagts genom profeten skulle uppfyllas: Säg till dotter Sion: se, din konung kommer till dig, ödmjuk och ridande på en åsan och på ett föl, ett lastdjurs föl. Läjungarna gick bort och gjorde så som Jesus hade sagt åt dem. De hämtade åsnan och fölet och lade sina mantlar på dem, och han satt upp. Många i folkmassan bredde ut sina mantlar på vägen, andra skar kvistar från träden och strödde dem på vägen. Och folket, både de som gick före och de som följde efter ropade: ”Hosianna Davids son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden!”.

 

PREDIKAN:

Vad tror du Jesus tänkte när han red in där i Jerusalem?

Han såg ut över gatorna, såg allt folket – deras glädje – deras längtan efter befrielse från romarnas makt - deras förundran över att få vara med om detta efterlängtade ögonblick, och kanske också deras förvåning över att någon överhuvudtaget kunde få ett oinridet åsneföl att hålla sig i schack… för hur hade det sett ut om du och jag hade försökt göra som Jesus gjorde?
Åsnor kan vara oerhört envisa, bråkiga och riktigt omöjliga att ha att göra med om de inte vill samma som den som leder. Hade jag hamnat på åsnan hade den förmodligen inte nöjt sig förrän jag låg med näsan i gruset och han hade ryggen fri igen. Men Jesus rider in i stan utan några som helst bekymmer tycks det… men så var ju inte Jesus vem som helst. Vi vet att han var Guds son, den som kommit för att rädda världen, Messias, och folket där på Jerusalems gator begrep det också och hyllade honom som den kung som skulle befria dem från alla vapen, alla soldater, alla maktens män – det var mycket oroligt i Palestina under den här tiden – precis som det är i världen idag – vapen, soldater, maktens män skramlar och för oväsen, rustar sina arméer, mördar och hotar våra liv och vi är lika maktlösa som judarna var i Jerusalem den där dan när Jesus red in som deras frälsare.

Det enda de kunde göra var att be till Gud om hjälp, om förbarmande, om räddning. Deras förhoppning var att löftet i Sakarja: om vapens och stridsvagnars förintelse, skulle infrias. Ondskan befinner sig många mil bort från oss här i Sverige, men ondskan, farorna och hoten tycks komma närmare och många av oss i vårt land/härinne har känt skräcken på nära håll, känt rädslan för sina liv, oron i flykten och kommit till okänt land för att bygga ett nytt liv och överleva.

Vad tror du Jesus tänkte när han red in där i Jerusalem?
Kanske visste han vad folkets förhoppningsfulla och glada ansikten betydde – deras förväntan på att han skulle befria dem från världens onda män. - Det Jesus absolut visste, var att det inte skulle bli så som folket hoppades – han visste att deras livs räddning fanns i hans egen död. Han visste att hans rike är av ett helt annat slag än världens riken. Han visste att människornas räddning låg på ett annat plan. Han visste att många människor skulle bli besvikna på honom för att det inte blivit som de tänkt. Jesus visste att världens strider skulle öka än mer.

Idag är stridslarmet stort – rapporterna högljudda och oron växer alltmer i världen. Var finns Jesus idag? Vart rider han in som kung idag? Vid vilken stadsgräns står han och väntar, i vilket land?

Vi går tillbaka till uppenbarelseboken: ”Se, jag står vid dörren och bultar. Om någon hör min röst och öppnar dörren skall jag gå in till honom och äta med honom och han med mig”.
Det rike som Jesus råder över är inte lokaliserad till en stad, en plats, eller ett land – Guds rike finns överallt och inom oss. Därför måste vi lyssna noga, vi måste stänga ute all världens mediarapportering, hotets dån, människors skrik, vår egen rädsla och lyssna. Hur ska vi annars kunna höra bultandet på vårt hjärtas dörr, höra Jesu röst när han ropar på oss?

Jag skulle så gärna vilja veta vad du tänker nu…

Kanske undrar du hur det rent praktiskt ska gå till? Kanske tänker du, att du vill höra Jesu röst och öppna den där porten, men du vet inte hur det ska gå till.
Dörren är låst, men du har nyckeln och den nyckeln är din tro.

Tro på Jesus, så öppnas dörren och över din tröskel kliver Jesus …. För att äta tillsammans med dig.
Han kommer inte för att slåss, debattera, argumentera eller hota – nej, han kommer att äta tillsammans med dig.
Detta kan kännas som en märklig fredsstrategi, men tänk dig två människor som möts för första gången; målet är vänskap och förhoppningsvis kärlek. Samtalen och gemenskapen genom måltid efter måltid, skapar de där banden som gör att en vänskaps- kärleksrelation håller för evigt. Att äta tillsammans med någon är att lära känna varandra, att skapa trygghet tillsammans – en trygghet och kärlek som håller hur mycket det än stormar och bråkar runt omkring.
Jag tänker att när Jesus säger att han vill äta med oss, så säger han egentligen: Var inte rädd, jag är med dig, trots allt som kommer hända i framtiden, trots alla hot, all skräck och fara som kan tänkas hota våra liv. Så… Var inte rädd – du är aldrig mer ensam – för Himmelrikets Kung vill dela vår måltid, våra liv och gå med oss genom hela livet och in i evigheten…

Vad tror du Jesus tänkte när han red in i Jerusalem?
Jag vill så gärna tro att hans tanke kretsade kring önskan att få äta tillsammans med alla dessa glada människor som snart skulle bli besvikna och livrädda. Och jag är övertygad om att han även inkluderar dig och mig i den tanken. Han längtar efter att vi ska bli nyfikna på Himmelriket och på att få bygga en relation med Kungen själv. Vi måste bli som åsnefölet som tämjs av Jesus och lita på att han sköter tyglarna och leder oss rätt.  Var inte rädd – Gud går med dig – genom livet här på jorden och ända in i evigheten…

Jesus, Hjälp oss att höra din röst och dina bankningar på våra hjärtans dörrar – Kom Herre och ät med oss, välkommen att bli vår gäst, vår vän och stora kärlek. Tack för din seger på korset. Tack för måltidens under och din förmåga att tygla både åsneföl och oss – Amen.
 


 

 

Lördagen den 28 november 2015 kl. 23:46

Predikningar | Permalänk | Kommentarer [0] Kommentera detta inlägg

 

 
nil

 

Kategorier

Allmänt

Betraktelser/reflektioner

HSP

Predikningar

Återbruk

Arkiv

 2018

 2017

 2016

 2015

 2014

Bloggar

Zoomin: Nyheter & feedback

Länkar

Nyligen.se

Flöden

RSS-flödeRSS 2.0

 

.